Här är det tal som Svensk-Koreanska Föreningens ordförande Christer Lundgren höll vid det Europeiska solidaritetsmötet för fred och välstånd på Koreahalvön i Helsingfors.
Kära koreanska vänner, kära finska vänner, kära europeiska vänner till det koreanska folket! Först och främst vill jag tacka Vänskapssamfundet Finland-Korea för att ni organiserat detta viktiga solidaritetsmöte av den europeiska regionen för fred och välstånd på Koreahalvön.
Det faktum att vi, människor från flera europeiska länder, uttrycker vår fasta solidaritet med Demokratiska Folkrepubliken Korea och med det koreanska folkets kamp mot imperialismen för deras nations fredliga och självständiga nationella återförening och gemensamma välfärd, är verkligen mycket betydelsefullt.
Historien lär oss att imperialistiska makter – i första hand de japanska imperialisterna och USA-imperialisterna – har försökt i betydligt mer än ett århundrade att vinna kontroll över
Koreahalvön och använda den som språngbräda för vidare expansion och aggression på den asiatiska kontinenten.
Det koreanska folket har framgångsrikt fört en extremt hård kamp för sin nationella suveränitet och sitt välstånd, och därmed också för regional och internationell fred och oberoende.
Jag påminner särskilt om decennierna av anti-japansk gerillakamp anförd av den store ledaren Kim Il Sung, som ledde till det framgångsrika upprättandet av Demokratiska Folkrepubliken Korea, den första arbetar- och bondestaten i Koreas historia och den enda självständiga staten på Koreahalvön.
Jag påminner också om det koreanska folkets rättvisa krig för fäderneslandets befrielse, vilket tilldelade USA-imperialisternas mäktiga krigsmaskin ett hårt slag och värnade –
fastän med extremt stora offer – om folkrepubliken och de dittills vunna segrarna.
Slutligen påminner jag om de mer än sex och ett halvt decennium av fortsatt nationell delning och en situation av ”varken krig eller fred” efter kriget, men framgångsrikt socialistiskt uppbygge i norr trots stora svårigheter, däribland hårda sanktioner och fortsatt aggression från USA-imperialisterna och deras efterföljare, och med hård och ofta blodig kamp i söder för
demokrati, för det arbetande folkets rättigheter, för fred och återförening.
Dessvärre har flera europeiska länder liksom Europeiska Unionen i allmänhet stött den USA-imperialistiska aggressionen mot DFRK och det koreanska folket, och därmed förvärrat situationen på halvön istället för att hjälpa till att lösa frågan.
För ett år sedan tycktes det första toppmötet mellan DFRK och USA, som hölls i Singapore den 12 juni 2018, öppna möjligheter till nya och fruktbara relationer mellan Amerikas
Förenta Stater och Demokratiska Folkrepubliken Korea och därmed övervinna årtionden av spänningar och fientligheter mellan de två länderna och etablera en varaktig och hållbar fredsmekanism
på Koreahalvön.
Toppmötet och det efterföljande gemensamma uttalandet kunde uppfattas som en signal om en ny framtid med fred och gemensamt välstånd, inte bara för folken i Korea och i USA, utan
också för världssamfundet.
Tyvärr har dock USA under det år som gått sedan dess genomfört öppet fientliga manövrar, i strid med andan i DFRK:s och USA:s gemensamma uttalande den 12 juni: och till och med gjort det andra DFRK-USA-toppmötet, som hölls i Hanoi, till en uppvisning av deras hyckleri och opålitlighet.
För närvarande försöker de återigen bygga upp spänningar på Koreahalvön och skapa världsomfattande fientlighet mot DFRK.
Vi, europeiska vänner till det koreanska folket, uttrycker vår djupa besvikelse och genuina ilska över denna utveckling. Återigen uttrycker vi vår solidaritet med det koreanska
folket och med Demokratiska folkrepubliken Korea under ledning av den högste ledaren marskalk Kim Jong Un, ordförande för Koreas arbetarparti, ordförande för DFRK:s kommission för statsangelägenheter, högste befälhavare för det koreanska folkets väpnade styrkor.
Det är vår djupa övertygelse att det koreanska folket – i norr, i söder och utomlands – kommer att värna om idealen i den nord-sydliga gemensamma 15 juni-deklarationen, bygga
gemensamt välstånd och – genom hela nationens stora enighet – så småningom förverkliga sin historiska uppgift, den koreanska nationens fredliga och oberoende återförening.