Den 25 juni i år är det 60 år sedan Koreakrigets utbrott 1950.
Tre år efter krigsutbrottet, den 27 juli 1953, slöts en vapenvila, som var tänkt att följas av fredssamtal och bortdragande av alla främmande trupper. Men fram till idag har inget fredsavtal ingåtts mellan de stridande parterna och USA:s trupper med vapen och militärbaser finns fortfarande kvar i södra Korea.
En situation av varken krig eller fred råder sedan 57 år på Koreahalvön.
Till minne av kriget uppmärksammas perioden 25 juni till 27 juli världen över som en internationell månad av solidaritet med det koreanska folkets strävan efter fred, självständighet och nationell återförening.
Koreahalvön är geopolitiskt viktig och har stått i fokus för stormaktsintressena i Ostasien, vilket drabbat det koreanska folket hårt. Alltsedan andra världskrigets slut har USA försökt lägga under sig och kontrollera Koreahalvön och använda den som språngbräda mot Kina och Ryssland. De amerikanska imperialisterna har sökt upprätthålla en spänd situation och underblåsa fientlighet mellan norra och södra Korea.
Demokratiska Folkrepubliken Koreas president Kim Il Sung såg med stor sorg att främmande makter delade Korea 1945 och gjorde stora ansträngningar för att återförena landet. Fram till sin bortgång den 8 juli 1994 ägnade han största uppmärksamhet åt frågan om nationens fredliga och självständiga återförening och utarbetade flera förslag för hur den kunde bli verklighet. Det sista dokument han läste innan han dog uppges ha handlat om förhandlingarna mellan norra och södra Korea. Det skulle dröja sex år efter hans död tills det nord-sydliga toppmöte kom till stånd som i 15 juni-deklarationen 2000 visade en gemensam väg till fred, försoning, självständighet och återförening ”av vår nation själv”.
USA satte käppar i hjulet för återföreningsprocessen och stödde den fientliga konfrontationspolitik som den nuvarande sydkoreanska regimen är ett uttryck för.
Att Koreakriget inte är formellt avslutat innebär att situationen är spänd och risken för nya väpnade strider och överraskande angrepp ständigt är akut. Den spända situationen visades bland annat i samband med förlisningen av ett sydkoreanskt örlogsfartyg nyligen, då regimen i Söul mot bättre vetande valde att lägga skulden på nordsidan och piska upp revansch- och krigsstämningar. Att denna krigiska kampanj ogillades av folket i södra Korea visade sig bland annat i resultatet av de lokala och regionala valen den 2 juni.
Svensk-Koreanska föreningen, som en partipolitiskt obunden vänskapsförening, stödjer det koreanska folkets strävanden efter en fredlig och självständig återförening.
Vi anser att den bräckliga vapenvilan måste ersättas av ett fredsavtal, som skapar förutsättningar för varaktig fred på Koreahalvön och i Ostasien samt för en nationell återförening i enlighet med det nord-sydliga gemensamma 15-juniuttalandet.

Vi kräver: USA ut ur Korea!


Svensk-Koreanska Föreningen, 2010-06-24