I Demokratiska Folkrepubliken Korea (DFRK) lägger man vikt vid att hålla historien levande och föra erfarenheter vidare till kommande generationer. Den 16 februari är en årlig högtidsdag, ”den lysande stjärnans dag”. Den dagen föddes ledaren Kim Jong Il, som i år skulle ha fyllt 79 år. Kim Jong Il ledde det koreanska folket under en mycket svår period. Han inspirerade också folk världen över som försvarar sin självständighet och kämpar för nationellt oberoende och social rättvisa.

Han föddes 1942 som son till den legendariske gerillaledaren Kim Il Sung, medan kampen för Koreas oberoende mot den brutala japanska kolonialismen pågick. Japan kapitulerade och Korea befriades, men som ung pojke fick han uppleva det hårda kriget mot USA-imperialismen för fäderneslandets befrielse. Det var erfarenheter som blev bestämmande för hans fostran och politiska utveckling.

Efter krigets slut 1953 byggde det koreanska folket på kort tid åter upp sitt krigshärjade land med en socialistisk ekonomi och framhöll samtidigt sin självständighet gentemot de rivaliserande kommunistiska stormakterna Sovjetunionen och Kina. Koreas arbetarparti tog upp kamp mot ”servilism, revisionism och dogmatism” och lanserade med kraft jucheidén, en politisk linje baserad på erfarenheterna från decennier av gerillakamp.

Kim Jong Il utvecklade, systematiserade och klargjorde jucheidén. I skriften ”Om jucheidén” 1982 skrev han:

”Man kan säga att kommuniströrelsens historia, som spänner över mer än hundra år, är en historia av arbetarklassledare som skapar och utvecklar revolutionära idéer, en historia där dessa idéer har tillämpats för att omvandla världen.”

Han klargjorde att en av utgångspunkterna för jucheidén är ”att det är folkets massor som är revolutionens herrar och att man kan segra i revolutionen först när man går ut till dem för att fostra och mobilisera dem”. En annan utgångspunkt är ”att en revolution skall genomföras, inte enligt någons gillande eller instruktioner, utan genom ens egen övertygelse och ens eget ansvar, och att alla problem som uppstår i revolutionen måste lösas på ett självständigt och skapande sätt”.

Kim Jong Il fick en gedigen politisk och militär utbildning. I början av 1960-talet gav han vägledning till Koreanska folkarméns historiska 105:e Seoulvaktpansardivision, uppkallad efter revolutionshjälten Ryu Kyong Su. I juni 1964 började han arbeta i Koreas arbetarpartis centralkommitté. När Sovjetunionen och dess lydstater i inledningen till 1990-talet övergav socialismen och även Kina lade om sin politiska kurs och sin handelspolitik, tog DFRK initiativ för att försvara socialismen och de framsteg som vunnits i hård kamp. I Pyongyang anordnades i april 1992, i samband med president Kim Il Sungs 80-årsdag, ett seminarium med representanter för 70 kommunistiska och andra partier från 51 länder. I Pyongyangdeklaration manade partierna till försvar för socialismen och till ömsesidigt stöd och samarbete i ansträngningarna för social rättvisa, demokrati, rätten att existera och leva i fred mot imperialistisk dominanssträvan, underkuvande under kapital och neokolonialism. I deklarationen framhölls: ”Garantin för ett socialistiskt samhälles framåtskridande ligger i att folkets massor blir samhällets verkliga herrar.”

För koreanerna blev de kommande åren mycket svåra. Förutom bortfallet av gynnsamma handelsrelationer med socialistiska länder drabbades norra Korea av förödande naturkatastrofer. Imperialismen ökade trycket och räknade med DFRK:s snara sammanbrott. Till råga på allt avled landets store ledare president Kim Il Sung 1994.

Med Kim Jong Il som efterträdare var den politiska kontinuiteten tryggad, men de svåra åren på 90-talet kom att gå till historien som ”den mödosamma marschen”. Kim Jong Il ledde sitt folk genom svårigheterna genom songun-politiken, ”militären främst”, vilket innebar att prioritera det väpnade försvaret av revolutionen och socialismen och samtidigt ge militären en nyckelroll i det ekonomiska uppbygget. Så tog sig Koreas folk igenom de svåra åren och lade grunden för ett starkt och blomstrande socialistiskt land.

På hans initiativ hölls i juni 2000 det historiska första nord-sydliga toppmötet i Pyongyang, som antog den nord-sydliga gemensamma 15 juni-deklarationen och inledde en ny epok av samarbete mellan norra och södra Korea. Deklarationen framhöll principen om återförening av det koreanska folket självt, oberoende, fredligt och i form av en konfederation enligt principen ”av vår nation själv”. Det är och förblir grunden för fred på Koreahalvön och en positiv utveckling av relationerna mellan norra och södra Korea.

Kim Jong Il avled den 17 december 2011 och sörjdes djupt. Det koreanska folket, idag anförda av Kim Jong Un, minns honom med värme och håller fast vid hans löfte: ”Vår socialism är orubblig, vilken storm som än må dra fram.”

Christer Lundgren
Ordförande, Svensk-Koreanska Föreningen
Februari 2021