Kim Jong Il var det koreanska folkets store ledare under en avgörande period i Koreas utveckling. Den 17 december i år är det elva år sedan han gick bort, en dag som uppmärksammas såväl i Korea som av progressiva människor världen över.
Född den 16 februari 1942 som son till den store partisanledaren, senare president, Kim Il Sung och hans fru Kim Jong Suk, växte han upp i en revolutionär omgivning och fick tidigt gedigen politisk skolning. Den 25 augusti 1960 inspekterade han Seoul Ryu Kyong Su-vaktens 105:e stridsvagnsdivision med den store ledaren Kim Il Sung, vilket ses som inledningen på hans songun-baserade ledarskap.
Den 22 juli 1961 antogs han vid 19 års ålder som medlem av Koreas arbetarparti och den 19 juni 1964 började han arbeta i Koreas arbetarpartis centralkommitté. I oktober 1972 invaldes han som medlem av centralkommittén. I september 1973 valdes han till sekreterare för partiets centralkommitté och i februari 1974 valdes han till medlem av centralkommitténs politiska kommitté och utsågs som efterträdare till den store ledaren Kim Il Sung.
Vid Koreas arbetarpartis 6:e kongress i oktober 1980 valdes han till medlem av centralkommitténs politiska byrås presidium, sekreterare för partiets centralkommitté och medlem av partiets centralkommittés centrala militärkommission.
Under åren 1982–2002 valdes han till delegat till de 7:e, 8:e, 9:e, 10:e och 11:e Högsta folkförsamlingarna. I maj 1990 valdes han till förste vice ordförande i DFRK:s Nationella försvarskommission, den 24 december 1991 valdes han till överbefälhavare för Koreanska folkarmén, den 20 april 1992 utsågs han till marskalk och den 9 april 1993 valdes han till ordförande i DFRK:s Nationella försvarskommission.
Den 8 oktober 1997 valdes han till Koreas arbetarpartis generalsekreterare.
Han gick bort alltför tidigt vid 69 års ålder, den 17 december 2011, då han var på hemväg från en på-platsen-vägledning vid en fabrik, en produktionsanläggning i ett avlägset område i DFRK. Han sörjdes djupt av sitt folk.
Under sin verksamma period skrev han ett stort antal betydelsefulla arbeten, där han med djupgående kunskap utvecklade juche-idén och belyste för revolutionen viktiga ideologiska och praktiska frågor och erfarenheter. Hans Selected Works (Valda verk) omfattar 14 volymer och För slutförandet av juche-revolutionens sak 10 volymer.
Bland hans verk kan nämnas titlar som Om juche-idén, Revolutionärt partibyggande, Socialism är vårt folks livlina, Låt oss gå fram under marxismen-leninismens och juche-idéns fana, Om att bevara juche och nationalkaraktären i revolutionen.
Då flera andra länder övergav socialismen skrev han viktiga skrifter, däribland Socialism är vetenskap och Att missbruka socialismen är oacceptabelt!
Den 4 augusti 1997 publicerades hans Låt oss utföra kamrat Kim Il Sungs instruktioner för nationell återförening, som kan ses som ett led i förberedelserna för det första nord-sydliga toppmötet i Pyongyang 15 juni 2000.
Kim Jong Il reste också utomlands. Han besökte Sovjetunionen 1959, Indonesien 1965, Kina 1983, 2000, 2001 och 2004 och Ryska federationen 2001 och 2002.
Till hans historiska bidrag och prestationer hör etablerandet av songun-politiken (militären främst) och utvecklandet av DFRK:s avskräckande kärnvapenkapacitet. Tack vare songun-politiken lyckades det koreanska folket under hans ledning ta sig igenom ”den mödosamma marschen” på 1990-talet och slå vakt om sin unika juchebaserade socialistiska folkmakt och DFRK:s fred och självständighet.
Den 31 augusti 1998 sköt DFRK framgångsrikt upp ”Kwanggwangsong 1”, den första konstgjorda satelliten i omloppsbana, som följdes av ”Kwanggongsong 2” den 5 april 2009. DFRK genomförde sitt första kärnvapenprov den 9 oktober 2006 (tre år efter USA:s invasion av Irak, som i Korea sågs som ett allvarligt omen för det egna landets säkerhet) och dess andra kärnvapenprov den 25 maj 2009.
Den 15 juni 2000 hölls, som tidigare nämnts, det första nord-sydliga toppmötet i Pyongyang mellan ledaren Kim Jong Il och södra Koreas president Kim Dae Jung. Det mötet inledde en återföreningsera med flera gemensamma deklarationer och ett andra nord-sydligt toppmöte den 7 oktober 2007.
Efter president Kim Il Sungs bortgång den 8 juli 1994 utlyste Kim Jong Il tre års sorgeperiod och beslutade att den store ledaren Kim Il Sung skulle förbli Demokratiska Folkrepubliken Koreas president för evigt. Han införde juche-eran, en tidräkning som börjar med president Kim Il Sungs födelseår som Juche 01 och han beslöt att den 15 april, president Kim Il Sungs födelsedag, ska firas som Solens dag, som uttryck för högsta respekt för den evige presidenten och den stora ledaren kamrat Kim Il Sung.
Tack vare Kim Jong Ils mer än fyra decennier långa ledarskap kunde hans efterträdare Kim Jong Un överta ledarskapet för en stark och självständig nation, där ledaren, folket, partiet och armén står helhjärtat och orubbligt enade och bygger sitt land för att förverkliga president Kim Il Sungs stora vision om ett starkt, självständigt och återförenat Folkets Korea.