Ambassadör Ri Hui Ghol: Återförening och energi är centrala frågor

Ambassadör Ri Hui Ghol

Torbjörn Björkman har talat med DFRK:s ambassadör i Sverige, Ri Hui Ghol, om de centrala problemen i landet. Han betonar kampen för återförening och om energiförsörjningen.

– Idag är vår relation till Sydkoreas regering dålig. President Lee Myong Bak från det konservativa partiet GNP (Grand National Party) tog makten förra året. Efter detta är situationen spänd. Nu förekommer bara civila kontakter, inga statliga.
Det säger Demokratiska Folkrepubliken Koreas nya ambassadör i Sverige, Ri Hui Ghol, om relationen mellan DFRK och Sydkorea. Vi har träffat honom tidigare. Föreningen bjöd honom och en delegation från Pyongyang på ett besök på Birka i somras. Han säger vidare:
– Framtidstron var positiv efter 15 juni-deklarationen år 2000 och efter toppmötet 4 oktober 2007. Därefter hade de båda sidorna regelbundna ministermöten. Vi bildade kommittéer på alla viktiga områden, såsom ekonomi, kultur och militär. Vi träffades regelbundet och relationerna mellan de två staterna utvecklades snabbt. Det välkomnade hela världen, också USA och Japan.
– Den nya regimen i Syd accepterade inte de två gemensamma deklarationerna. Därtill började högt uppsatta i Syds regering att kritisera vårt system.
– Presidenten Lee Myong Bak besökte Bush i april. I USA träffade Lee koreaner som var motståndare till 15 juni-deklarationen som innebar en koreansk stat med två olika ekonomiska system. Lee krävde därefter att återföreningen inte ska ske som två självständiga system, utan att DFRK inordnas under Syd. Det var en allvarlig konfrontation mot oss.
– Bush hade tagit bort oss från USA:s terroristlista, men nu krävde Lee att vi skulle återinföras på listan. Det hela innebär att vi inte kan samarbeta med Syds nuvarande regim. Men regeringen under Kim Jung Il fortsätter att driva frågan om återförening. Vi har många vänner som stödjer denna politik, att Korea självständigt ska genomföra återföreningen, utan inblandning av utländska krafter.
Hur går sexpartssamtalen?
– Sexpartssamtalen hade sedan 15 september 2005 huvudmålet att dessa stater skulle normalisera sina relationer till DFRK. Som följd av detta har USA tagit bort oss från sin terroristlista samt från sin lag om fientliga länder.
Ambassadören tar upp frågan om kärnkraftsverken. DFRK har uran och byggt två mindre tungvattenkraftsverk, men USA har därefter velat stänga dessa. Under Clintons regering kom landet överens med USA 1994 om att uppföra två lättvattenreaktorer, med en teknik som DFRK inte kan prestera själva. Regeringen i Washington räknade med att DFRK skulle gå under innan dessa byggdes. Därtill måste landet importera det bearbetade uranet. Endast grunden finns färdig, trots att reaktorerna enligt avtalet skulle stå färdiga 2005.
DFRK skulle avveckla sina två tungvattenreaktorer och få kompensation för sina stora investeringar och den energiförlust som landet drabbades av. De skulle få olja istället. Då Bush kom till makten stoppades oljetransporterna till landet. Därtill hotade han med att attackera landet med kärnvapen, vilket var ett grovt brott mot ickespridningsavtalet. Avtalet bröt samman. Med sexpartssamtalen tog diskussionerna åter fart, speciellt efter DFRK:s kärnvapentester, vilka fungerade som effektiv påtryckning mot USA i förhandlingarna. Ambassadören Ri säger:
– Enligt sexpartssamtalen ska vi få ekonomisk kompensation för att stänga och riva våra kärnkraftsreaktorer. Vi blev lovat ersättningsenergi som motsvarar en miljon ton råolja. Inget av sexpartsländerna har dock uppfyllt sina löften om ekonomisk kompensation. Därför har vi justerat vårt tempo i att uppfylla våra löften. Vi har lovat att rapportera om våra anläggningar, men det ska ske först en senare etapp, där FN och IAEA ska delta.
– Vi har gjort vad vi ska enligt överenskommelsen, men ändå börjar de övriga att pressa oss till extra inspektioner.
Det finns ett nära samband mellan DFRK:s energiförsörjning och landets livsmedelstillgång. Då importen av energi sjönk efter Sovjets fall, försämrades livsmedelsförsörjningen. DFRK producerade konstgödsel med energi och behövde mycket elenergi för landets konstbevattning. Ambassadören Ri säger:
– Vår livsmedelsproduktion är inte bra. Förra årets produktion var dock bättre än tidigare år. Vi har brist på jordbruksmark och vi har brist på spannmål. Vi tvingas till livsmedelshjälp.

Torbjörn Björkman

text/rihuighol.txt · Senast uppdaterad: 2009/03/29 12:49 av daniel
[unknown link type]Till början av sidan
www.chimeric.de Creative Commons License Valid CSS Driven by DokuWiki do yourself a favour and use a real browser - get firefox!! Recent changes RSS feed Valid XHTML 1.0