Vår förening fick ett mail:

Jag har läst Att leva och överleva i en totalitär stat, Jan Vermeer, Nordkorea bakom kulisserna. En mycket intressant bok. I boken står det att Nordkorea, behandlar ristna människor, mycket illa för sin Kristna tro. Jag tillhör Filadelfiakyrkan. Jag väljer att tro att det är sant. Naturligtvis ska man vara kritisk. Men det finns starka vittnesmål som bevisar att det är sant. Hur ser ni på det? Det skulle vara väldigt intressant. Önskar er en välsignad torsdag.

Vi svarade:

Hej!
Tack för att du vill ta del av en annan syn på Nordkorea än den som Jan Vermeer ger i boken Nordkorea bakom kulisserna. Boken presenteras som ”oumbärlig för alla som vill förstå det slutna Nordkorea”, men inget tyder på att författaren verkligen försökt förstå landets kultur och historia eller förhållandena för befolkningen, däribland de utövande kristna. Istället har han – uppenbarligen okritiskt och utifrån egna förutfattade meningar – intervjuat ett antal flyktingar i syfte att smutskasta och förtala landet med påståenden om ”fängelsesystemets brutalitet”, ”återkommande hungerkatastrofer” och ”de inre fienderna, de kristna”.
Bokens syfte tycks med andra ord inte vara att förstå landet och dess befolkning, utan att bland kristna människor i omvärlden sprida och befästa en negativ bild av Nordkorea.

Själv har jag deltagit i och filmat en gudstjänst i en av de två protestantiska kyrkorna i den nordkoreanska huvudstaden Pyongyang. Kyrkan var fullsatt och psalmsången frimodig.
Att detta inte var någon enstaka händelse vet jag bland annat efter samtal med den svenske jordbruksexperten Sven-Erik Johansson från PMU, som under sitt mångåriga arbete i landet regelbundet deltagit i gudstjänster. Runtom i landet fanns då enligt uppgift cirka 500 kapell eller möteslokaler.
Jag har också besökt buddhistiska kloster i Nordkorea, där den religionen utövats aktivt.
År 2006 byggdes en ortodox kyrka i Pyongyang. Vid den nordkoreanske ledaren Kim Jong Ils död i december 2011 framhöll den ryska ortodoxa kyrkans patriark i Moskva, ärkepatriarken Nikolaij Balasjov, till ryska nyhetsbyrån Interfax att Kim Jong Il ”utvecklat de andliga förbindelserna mellan de koreanska och ryska folken” och att han var tacksam för det.
De amerikanska frikyrkopredikanterna Billy och Franklin Graham, vilka själva varit flera gånger i Nordkorea och predikat, sände en krans till Demokratiska Folkrepubliken Koreas permanenta beskickning i FN. Billy Graham Evangelistic Association har en lång historia i DFRK. 1992 blev Billy Graham den första utländska religiösa ledare som predikade i Pyongyang. Under sitt besök höll han en föreläsning vid Kim Il Sung-universitetet, nationens ledande utbildningsinstitution, och träffade president Kim Il Sung.
Bland framstående kristna personligheter i Korea kan nämnas den presbyterianske pastorn Moon Ik-hwan, som fängslades fem gånger i södra Korea och tillbringade sammanlagt tio år i fängelse på grund av sina kontakter med norra Korea. Han dog 1994 och hedrades i norra Korea som en stor patriot. Ledaren Kim Jong Il sände också ett kondoleansmeddelande då hans änka Park Yong-gil dog i september 2011.
Religionsfrihet ingår i den nordkoreanska konstitutionen (artikel 66), men där sägs också: ”Ingen får använda religion som förevändning för att dra in utländska trupper eller för att skada staten och samhällsordningen” (artikel 68). Detta måste förstås mot bakgrund av USA:s ockupation av södra Korea sedan 1945, dess barbariska krig och förödande terrorbombning mot befolkningen 1950-53 och dess fortsatta fientlighet och ännu idag pågående krigsförberedelser och invasionsövningar mot Nordkorea.
Svensk-Koreanska föreningen hade 2008-2018 ett gott samarbete med den kristna biståndsorganisationen Trosgnistan som arbetade med humanitär hjälp till Nordkorea. Tyvärr upphörde detta arbete på grund av omvärldens sanktioner och därefter covid-pandemin.
Återkom gärna om du vill ha närmare information om förhållandena i landet!

Med vänliga hälsningar,
Christer Lundgren
Ordförande, Svensk-Koreanska föreningen.