För vänskap mellan Sverige och Demokratiska Folkrepubliken Korea (DFRK, Nordkorea).
Aktuellt om Nordkorea / DFRK
Nya dokument
I år är det 95 år sedan Kim Il Sung 1926 vid 14 års ålder grundade Ned-med imperialismen-unionen (NIU), en organisation som kan sägas vara den koreanska revolutionens vagga. Bakgrunden beskrivs (på svenska) i denna artikel som vi fått från DFRK:s ambassad: Kim Il Sungs grundande av Ner med Imperialismen-unionen
Demokratiska Folkrepubliken Koreas konstitution, alltså dess grundlag, har genom åren ändrats och kompletterats vid flera tillfällen. Den nu gällande versionen, benämnd Kim Il Sung–Kim Jong Il-konstitutionen för Demokratiska Folkrepubliken Korea, finns nu på svenska: Kim Il Sung – Kim Jong Il-konstitutionen för Demokratiska Folkrepubliken Korea
Kinesisk film om Koreakriget
I dagarna hade en ny kinesisk film om Koreakriget premiär på biografer i Kina.
Filmen, som på engelska heter The Battle at Lake Changjin, visar de kinesiska frivilligstyrkornas kamp mot amerikanerna och har redan efter några dagar slått rekord i biografintäkter.
Koreas arbetarpartis historia
Den 10 oktober firas årsdagen av Koreas arbetarpartis bildande, som skedde i norra Korea den 10 oktober 1945, knappt två månader efter befrielsen från Japans kolonialvälde den 15 augusti 1945.
Då partiet bildades bestod det av några tusen erfarna kadrer, med en kärna av verkliga patrioter som hade bekämpat den japanska imperialismen i många år. Inom några år växte partiet till hundratusentals medlemmar och samlade miljoner kring sig.
Korea hade, enligt den amerikanske historikern Bruce Cumings, Asiens äldsta kommunistiska rörelse med en mängd erfarna ledare. Det kan förefalla överraskande eftersom det inte fanns något koreanskt kommunistparti.
Koreas kommunistiska parti hade upplösts 1928 dels på grund av interna fraktionsstrider, dels efter besluten på Kominterns sjätte kongress på sommaren 1928 om principen Ett land, ett parti.
Koreanska kommunister utomlands uppmanades av Komintern att verka inom kommunistpartierna i de länder där de bodde, främst Kina och Sovjetunionen.
Inne i Korea saknades demokratiska rättigheter. Politisk aktivitet var förbjuden.
Trots det fanns det både inom landet och bland koreaner utomlands en stark revolutionär rörelse mot kolonialism och imperialism.
Kominterns linje, utformad av finländaren Otto Ville Kuusinen, gick ut på att återuppbygga kommunistpartiet genom Röda fackföreningsrörelsen. En rörelse för bildande av röda fackföreningar och röda bondeorganisationer svepte över hela landet från slutet av 1920-talet till mitten av 1930-talet. Dessa organisationer var till en början legala, men blev efterhand till en underjordisk rörelse med målet att återuppbygga kommunistpartiet.
Efter Kominterns sjunde kongress 1935 diskuterades idén att istället för att återuppbygga kommunistpartiet bilda ett antijapanskt frontparti. ”Koreas nationella revolutionära parti”.
Men i slutet av 1930-talet skärpte den japanska kolonialmakten sin jakt på kommunister. Antikommunistiska grupper bildades i alla provinser, lokalkontor och polisstationer och i byar, fabriker och företag. Deltagande i antikommunistiska diskussioner blev obligatoriskt på arbetsplatser och i andra sammanhang – i sig ett mått på hur attraktiva socialistiska idéer var. Motsträviga arbetare och intellektuella tvingades göra avbön och skriftligt förklara sig lojala med kolonialmakten.
De röda fackföreningarna och bondeorganisationerna krossades eller gick under jorden.
Samtidigt organiserade Kim Il Sung motstånd mot kolonialmakten bland den koreanska befolkningen i nordöstra Kina (östra Manchuriet). I juli 1930 bildade han embryot till en ny typ av partiorganisation – en förening som gavs det enkla namnet Samfundet för att samla kamrater.
Tanken var att inte börja med att utropa particentrum, utan att först bilda fullständigt förberedda partiorganisationer och stadigt utvidga dem för att partiet omedelbart efter sitt bildande skulle slå djupa rötter bland de breda massorna.
När den väpnade kampen hade utvecklats, blev Koreanska folkets revolutionära armé (KPRA) den ledande kraften i partibygget.
KPRA:s partikommitté beslöt efter ingående diskussioner att bilda Arbetskommittén för hemlandspartiet med Kim Il Sung som ordförande.
Bildandet av partiorganisationer i hemlandet under vägledning av Arbetskommittén för hemlandspartiet var en fullständigt oberoende rörelse och kamp, helt skild från den rörelse för partibyggande som stöddes av Komintern.
Kim Il Sung och hans anhängare skilde mellan partiorganisationer och den enade fronten, Förbundet för fäderneslandets återupprättande (ARF), som inte var ett politiskt parti. De försökte samtidigt knyta kontakt med det nätverk som återstod av de röda fackföreningarna och röda bondeorganisationerna och organisera particeller där.
Nätverket av partiorganisationer och fronten ARF kom att sträcka sig långt utöver norra Korea, till centrala Korea, inklusive huvudstaden Seoul, till provinserna Kyongsangs och Jollas gränstrakter samt till ön Jeju och till Japan.
De blev sedan grunden till bildandet av Koreas arbetarparti.
Partiet har sedan sitt bildande hållit fast vid sin självständighet och den politiska grundinställning som går under benämningen juche, även när motsättningar skakade den internationella kommunistiska rörelsen.
Partiet och Demokratiska Folkrepubliken Korea har hållit fast vid socialismen, vid den specifikt koreanska formen av socialism, när andra länder övergivit socialismen.
Demokratiska Folkrepubliken Korea har stått emot västvärldens omfattande sanktioner och påtryckningar, som syftar till att landet skall förtvina genom att dess ekonomi stagnerar, att landet på alla områden kvävs och kollapsar.
Arbetarpartiet och närliggande organisationers historia beskrivs utförligt i president Kim Il Sungs memoarer. Här kan ett stycke ur dessa, som berör partiorganisationen, ses:
Den Alliansfria Rörelsen
Demokratiska Folkrepubliken Korea är sedan länge en tongivande medlem i den Alliansfria Rörelsen (engelska: Non-Aligned Movement). Vi har här glädjen att kunna publicera en ny text från Korea, i svensk översättning, som resonerar kring denna rörelse och sammanfattar president Kim Il Sungs ord om densamma: President Kim Il Sung — Den Alliansfria Rörelsen
Gemensamma militärövningar hot mot freden i Korea
Uttalande från Svensk-Koreanska föreningen, 13 augusti 2021
USA och den sydkoreanska armén genomför åter gemensamma militärövningar riktade mot Demokratiska Folkrepubliken Korea (DFRK).
De gemensamma militära övningarna är, enligt vad som rapporteras, indelade i en ”övning av personalen för kriskontroll” från 10 till 13 augusti och en ”kombinerad kommandoövning” från 16 till 26 augusti.
Dessa militärövningar ökar spänningarna på Koreahalvön, där det ännu sedan nästan sju decennier råder en osäker situation av varken krig eller fred. I realiteten är de övningar för krig, även med kärnvapen, mot DFRK.
De strider klart mot den gemensamma nord-sydliga Pyongyangdeklarationen 27 april 2018, där båda sidor åtog sig att ”fullständigt upphöra med alla fientliga handlingar mot varandra på alla områden, inklusive mark, hav och luft”.
De visar att sydsidans agerande inte bestäms av omsorg om den koreanska nationens gemensamma intressen fred, avspänning och samverkan utan helt dikteras av USA, som fortfarande har total militär och politisk kontroll över södra Korea.
Som Kim Yo Jong, vice avdelningsdirektör för centralkommittén för Koreas arbetarparti, framhöll i ett pressmeddelande den 10 augusti, är dessa övningar ett klart uttryck för USA:s fientliga politik gentemot Demokratiska Folkrepubliken Korea, ”utformat för att kväva vår stat med våld”.
Varje år i mars och augusti genomför USA och södra Korea krigsövningar som allvarligt bidrar till att göra situationen på Koreahalvön osäker och spänd.
För att bevara freden på Koreahalvön och avvärja hotet om krig har DFRK byggt upp en respektingivande försvarskapacitet, inkluderande ett avskräckande kärnvapenförsvar.
USA:s och Sydkoreas agerande bekräftar att den satsningen varit och är väl motiverad. Vackra ord och löften kan aldrig garantera fred för Koreas folk.
Svensk-Koreanska föreningen och andra svenska vänner till Koreas folk tar kraftigt avstånd från dessa gemensamma militärövningar och alla åtgärder som ökar spänningarna, osäkerheten och krigsfaran på Koreahalvön.
En varaktig och stabil fred förutsätter att USA drar bort sina trupper och sin krigsmateriel från södra Korea och låter det koreanska folket i nord och syd självständigt forma sin framtid utan främmande inblandning.
För Svensk-Koreanska Föreningen, Christer Lundgren ordförande
Sydkoreanska protester mot USA och krig
I södra Korea finns ett stort folkligt motstånd mot USA:s militära närvaro. Bilderna nedan är från olika manifestationer som hölls i slutet av 2020.
Ingen kontakt mellan USA och DFRK
En amerikansk tjänsteman uppgav den 13:e mars för nyhetsbyrån Reuters att flera försök har gjorts av den nya Biden-administrationen att få kontakt med DFRK via diplomatiska kanaler utan att svar inkommit.
Om uppgifterna stämmer så har man alltså i Pyongyang ingen brådska att prata med den nya regimen i Vita huset. Eller kanske har man helt enkelt tröttnat på dialog med USA överhuvudtaget. Det vore inte så konstigt då USA har en lång historia av brutna löften gentemot Korea. Under andra världskriget sade USA att Korea skulle bli fritt och odelat efter att den japanska ockupationen besegrats. Vid Koreakrigets slut sades att vapenstilleståndsavtalet inom kort skulle leda till ett fredsavtal. Och i mer modern tid har USA gång på gång brutit de löften man givit i dialogen om norra Koreas kärnenergiprogram. Till exempel har Madeleine Albright, som var utrikesminister under Bill Clinton, uppgivit att USA på 90-talet aldrig hade för avsikt att hålla sina löften eftersom man räknade med att DFRK skulle kollapsa.
Eller så har man nu i DFRK dragit slutsatsen att det inte spelar någon roll vad en amerikansk presidentadministration säger, då det ändå är de neokonservativa i den ”den djupa staten” som får sista ordet. Dialogen med USA under Donald Trump fördes på allra högsta nivå men blev ändå helt meningslös eftersom USA inte gick med på att lätta på några sanktioner om inte DFRK först gjorde sig av med sina kärnvapen. Inte mycket tyder på att Biden-administrationen har någon annan hållning och Pyongyang kanske gör helt rätt i att avvisa kontaktförsöken innan tecken kommer på att USA har något meningsfullt att erbjuda.
I en kommentar några dagar senare bekräftar fru Choe Sun Hui, DFRK:s vice utrikesminister, att man mottagit flera meddelanden från USA som man kommer att lämna obesvarade.
Rapport föredragen vid arbetarpartiets åttonde kongress
Svensk-Koreanska föreningen har här förmånen att kunna presentera en nyutgiven skrift som sammanfattar den rapport som Koreanska Arbetarpartiets sjunde centralkommitté skrev inför den åttonde partikongressen som hölls 5-7 januari 2021, vilken föredrogs av om generalsekreterare Kim Jong Un.
Rapporten summerar partiets arbete under senare år, med framgångar och svårigheter, för bygget av socialismen i Demokratiska Folkrepubliken Korea.
Skriften är utgiven på svenska av Foreign Languages Publishing House i Pyongyang och kan här läsas i pdf-format:
Kim Jong Il - En folkledare som satte djupa spår i historien
I Demokratiska Folkrepubliken Korea (DFRK) lägger man vikt vid att hålla historien levande och föra erfarenheter vidare till kommande generationer. Den 16 februari är en årlig högtidsdag, ”den lysande stjärnans dag”. Den dagen föddes ledaren Kim Jong Il, som i år skulle ha fyllt 79 år.
Kim Jong Il ledde det koreanska folket under en mycket svår period. Han inspirerade också folk världen över som försvarar sin självständighet och kämpar för nationellt oberoende och social rättvisa.
Nordkoreansk roman hyllad i USA
Den nordkoreanska romanen Vänner (Friends) av Paek Nam Nyong, som översatts och getts ut i USA, har av den amerikanska biblioteksjournalen Library Journal klassats som en av världslitteraturens 10 bästa böcker år 2020.
Romanen handlar om en skilsmässa och skildrar på ett levande sätt händelserna efter att en nordkoreansk kvinna som sjunger för en musikgrupp ansöker om
skilsmässa. Den beskriver också hur domaren som handhar ärendet reflekterar över sitt eget äktenskap.
Boken Vänner var den första nordkoreanska roman som handlade om skilsmässa och blev enormt populär när den publicerades 1988 och den gjordes senare till tv-drama. Den har översatts till engelska av Immanuel Kim, professor vid George Washington University, och publicerades av Columbia University Press i maj 2020.
En fransk översättning publicerades 2011.
Paek Nam Nyong, född 19 oktober 1949 i Hamhung, är en av DFRK:s främsta författare. Hans föräldrar dödades under Koreakriget. Efter att ha studerat koreansk litteratur vid Kim Il Sung-universitetet 1971-1976 blev han yrkesförfattare i Chagangprovinsens författarunion och inbjöds senare av författarunionen att flytta till Pyongyang, där han ingår i en exklusiv litterär produktionsenhet. Han har publicerat flera böcker.
Nya avancerade vapensystem
DFRK:s militära kapacitet har radikalt förstärkts och moderniserats under det senaste decenniet. Flera nya vapensystem visades upp vid den stora militärparad som hölls nattetid 10 oktober 2020 i samband med firandet av Koreas arbetarpartis 75:årsdag.
Uttalande från Svensk-Koreanska Föreningen:
”Mullvaden” – en provokation mot Koreas folk och vänskapsarbetet
Dokumentärfilmen ”Mullvaden”, som har visats i dansk, svensk, norsk och brittisk tv och uppmärksammats i nyhetsprogram och dagstidningar, är ett försåtligt angrepp på Demokratiska Folkrepubliken Korea (Nordkorea) och på vänskapsarbetet med detta land.
Filmen utger sig för att komma med stora avslöjanden om nordkoreanska ”illegala” affärsprojekt – hemliga affärer med olja, narkotika och högteknologiska vapensystem – men granskar man den närmare så visar sig allt vara ren bluff. Filmarna påstår att nordkoreanerna var beredda att engagera sig i vapensmuggling, brott mot FN:s sanktioner, olaglig tillverkning av narkotika och så vidare, men inget av detta har faktiskt ägt rum. Hela upplägget ser snarast ut som ett försök till brottsprovokation.
I filmen intervjuas Alejandro Cao de Benós, ordförande för Korean Friendship Association (KFA), och Ulrich Larsen uppges en tid ha varit denna organisations skandinaviska representant. Det klargörs inte att detta är en organisation helt skild från Venskabsforeningen Danmark-Den Demokratiske Folkerepublik Korea (och även från Svensk-Koreanska Föreningen). De danska filmarnas sätt att presentera de båda organisationerna syftar uppenbarligen till att misskreditera vänskapsarbetet, särskilt i de skandinaviska länderna.
Den danske dokumentärfilmaren Mads Brügger, som tidigare producerat propagandafilm mot Nordkorea, låter den sjukpensionerade före detta kocken Ulrich Larsen försöka lura in nordkoreanerna i en fejkad affär med påstådd planerad tillverkning av tunga vapen och metamfetamin i Uganda. Det gör Larsen genom att utnyttja kontakter och förtroende som han fått genom att under tio års tid, av allt att döma på uppdrag av västerländska underrättelseorganisationer, verka som infiltratör, eller ”mullvad”, i två vänskapsorganisationer.
Till sin hjälp har de en dansk tidigare främlingslegionär och straffad kokainsmugglare som kallar sig ”Mr. James” och utger sig för att vara affärsman och vilja investera i en nordkoreansk underjordisk fabrik på en ö i en sjö i Uganda. (Inget idealiskt läge för en sådan fabrik eftersom Uganda är ett land utan kust, vilket rimligen skulle medföra vissa logistiska problem.)
Vissa scener i filmen är tagna med dold kamera, vilket dramatiseras, men andra avsnitt – till exempel affärssamtal med koreaner i en källarlokal i Pyongyang – har filmats helt öppet, vilket förklaras med att nordkoreanerna utgår från att Ulrich Larsen gör ”propagandavideos”. Det framstår knappast som trovärdigt att man skulle tillåta sådan filmning om det verkligen rörde sig om hemliga och illegala affärer, som dokumentären påstår.
Demokratiska Folkrepubliken Koreas ambassad i Stockholm, som ansvarar för relationerna med alla nordiska och baltiska länder, framställs i filmen som ”sambandscentral” för den planerade affären och intrycket ges att Ulrich Larsen fick uppdrag därifrån. Enligt ambassaden var det han själv som bad att få komma på besök och diskutera vänskapsarbetet med konsul Ri, ansvarig för kontakterna med Danmark. Efter dessa samtal plockade Larsen fram bilder på ett hotell som han sade sig planera att bygga i Afrika tillsammans med en affärsbekant, där Nordkorea kunde bli affärspartner. Konsul Ri lyssnade välvilligt till planerna men framhöll att ambassaden inte hade med detta att göra.
Det omfattande och kostsamma upplägget av hela denna provokation gör att man kan misstänka medverkan och ekonomiskt stöd från en eller flera professionella västliga underrättelseorganisationer som amerikanska CIA och brittiska MI5. Det omedelbara syftet torde ha varit att sabotera relationerna mellan Danmark och Sverige å ena sidan och Demokratiska Folkrepubliken Korea å den andra. Det är därför olyckligt att Sveriges och Danmarks utrikesministrar i ett gemensamt pressmeddelande 12 oktober sade att de ser mycket allvarligt på filmens innehåll och kommer att ta upp den i FN:s sanktionskommitté och i EU. De sade också att ”det är DFRK:s och alla andra staters plikt att genomföra och följa de sanktioner som riktas mot DFRK”.
Sanktionerna mot DFRK strider mot FN-stadgans grundprinciper och är genomdrivna av USA, världens största kärnvapenmakt, vapentillverkare och vapenhandlare, som i sin strävan att lägga under sig hela Koreahalvön på alla sätt försöker isolera och smutskasta Nordkorea och sabotera landets ekonomiska uppbygge genom en omfattande svältblockad, som med sina militärbaser i södra Korea utgör ett ständigt hot om krig på Koreahalvön och som öppet övar kärnvapenanfall mot norra Korea. De har pressat en rad länder i FN att föra en brutal ekonomisk krigföring mot Demokratiska Folkrepubliken Korea.
Filmen handlar inte om några tänkbara brott mot Sverige eller Danmark. Sverige, som länge haft diplomatiska relationer med Demokratiska Folkrepubliken Korea och spelat en viss medlande roll i Koreakonflikten, borde i detta läge självständigt och kritiskt undersöka filmarnas påståenden, diskutera anklagelserna ingående med koreanerna och i FN och EU verka för fred på Koreahalvön och goda relationer, som gör det möjligt för Nordkorea att trygga sin säkerhet och höja befolkningens levnadsstandard och till exempel köpa olja och de mest elementära förnödenheter.
SVT:s okritiska sätt att presentera denna propagandafilm är anmärkningsvärt. Varför över huvud taget köpa in en dokumentär som är så uppenbart spekulativ och avsedd att skada ett av världens mest isolerade och sanktionsplågade länder?
22 oktober 2020
21 skäl till att USA inte vill ha fred i Korea
Under de senaste 70 åren har trupper från USA ockuperat militärbaser på Koreahalvön. De hävdar att de är där för att bevara freden.
Det är inte sant.
De är där för att upprätthålla ett krigstillstånd. USA vill inte se vapenstilleståndet från 1953 efter Koreakriget omvandlas till ett fredsavtal.
75 år sedan Koreas befrielse
Idag, den 15 augusti, är det 75 år sedan Koreas befrielse, en historisk dag då den japanska kolonialismen besegrades och det koreanska folket, med partisanledaren Kim Il Sung i täten, blev herrar i sitt eget land.
Efter årtionden av omfattande politisk organisation och kraftfull gerillakamp mot den japanska kolonialismen kunde Korea, som hade hotats av utplånande som land, återupprätta sin suveränitet, och det koreanska folket kunde i sin kamp mot kolonialism, imperialism och exploatering börja bygga en oberoende stat på det sätt de själva önskade.
Men USA-imperialisterna, som såg sig själva som rättmätiga arvtagare till de besegrade japanska kolonialisterna, upprättade en militär ockupationsregim i söder och gjorde intensiva ansträngningar för att slå ner självständighetssträvandena, säkra sin egen kontroll och utvidga den till hela Koreahalvön. Deras försök att lägga under sig Korea kulminerade med det omfattande Koreakriget 1950-53, som slutade med ett snöpligt nederlag för dem.
Idag, 75 år efter befrielsen, för det koreanska folket och dess ledare Kim Jong Un med kraft vidare president Kim Il Sungs anda av självständighet och bygger trots omvärldens fientliga sanktioner en stark socialistisk stat, som inte låter sig kuvas av någon. Demokratiska Folkrepubliken Korea är en ointaglig fästning i världens folks kamp för oberoende, mot imperialism och alla former av dominanssträvanden.
DFRK bygger självständig ekonomi och svarar på sydsidans provokationer
Folket i Demokratiska Folkrepubliken Korea storsatsar för att bygga en självständig ekonomi och välstånd trots omgivningens sanktioner och andra svårigheter.
» Läs om detta..
…samt om hur amerikanska högergrupper finansierar sydkoreanska provokationer mot norr.
70 år sedan Koreakrigets utbrott
Den 25 juni är det 70 år sedan det krig utbröt som vi känner som Koreakriget. Ur koreanskt perspektiv var det ett nationellt befrielsekrig för att fullfölja och avsluta kampen för Koreas självständighet, den kamp som förts i decennier mot den japanska kolonialmakten och mot den statsmakt, baserad på den tidigare japanska koloniala maktstrukturen, som upprättats i södra Korea som resultat av USA:s ockupation.
Solens dag 15 april
Den 15 april firas varje år ”solens dag”, Kim Il Sungs födelsedag, i Demokratiska Folkrepubliken Korea (DFRK), en dag som också brukar högtidlighållas av Koreavänner runt om i världen.
För att förstå den vikt koreanerna lägger vid firandet av ”solens dag” så måste Kim Il Sungs stora betydelse för utvecklingen på Koreahalvön och Demokratiska Folkrepubliken Korea förstås.
Ett decennium av snabb ekonomisk utveckling
Föreställningen att Nordkorea ekonomiskt är ett land i armod är föråldrad. Nordkorea är stabilt och trots sanktionerna växer dess ekonomi snabbt, rapporterar de västliga Koreakännarna Andrew Salmon och Benjamin Katzeff Silberstein.
Kommentar om coronaviruset i DFRK
Svensk-Koreanska föreningen har fått frågan hur många smittade av coronaviruset det finns i Nordkorea. Svaret är att vi inte vet, men enligt officiella uppgifter finns inga smittade. DFRK är i det avseendet ”rent” tack vare tidiga och strikta åtgärder.
Däremot har flera tusen fall suttit i karantän (30-40 dagar), däribland utländska diplomater, men har senare fått lämna sin karantän.
Västerländska ryktesspridare har andra uppgifter, men vi har inte sett några hårda fakta som tyder på något annat. Till och med NKNews, som tillhör de av USA och Sydkorea finansierade propagandakanalerna, rapporterar de officiella nordkoreanska uppgifterna sakligt, utan större invändningar.
Att DFRK däremot söker hjälp med sin kampanj för att förebygga smittspridning är en helt annan sak. Sanktionerna gör det svårt att få fram nödvändig utrustning till hälsovården, det vet vi från andra källor. Men nu satsar man hårt på att förbättra situationen.
Partimöte 28-31 december
Koreas arbetarpartis sjunde centralkommittés femte plenarmöte hölls 28-31 december. Partiordföranden Kim Jong Un ledde mötet. Här är ett utdrag ur hans tal:
Han analyserade trenden i den nu rådande situationen och sade att USA:s verkliga avsikt är att söka sina egna politiska och diplomatiska intressen samtidigt som man låter tiden gå under skylten av dialog och förhandlingar och samtidigt upprätthåller sanktioner mot motparten för att försvaga densamma. Han betonade att vi ytterligare stärkt vår beslutsamhet att aldrig förhandla bort statens säkerhet och värdighet och dess trygga framtid mot något annat.
Han sa att dödläget mellan DFRK och USA inte kan undgå att bli långvarigt eftersom USA ställer krav som strider mot vår stats grundläggande intressen och intar en stråtrövaraktig inställning. Han tillade att USA senaste tiden talar om fortsatt dialog samtidigt som man på olika håll försöker sälja in frågan om återupptagande av dialogen, men detta syftar bara till att problemfritt passera den tidsgräns för årets slut som fastställts av oss och för stunden förhala och undvika en dödlig attack eftersom de nu är inträngda i ett hörn, de har inte för avsikt att upphöra med den fientliga politiken gentemot DFRK och lösa meningsskiljaktigheter genom förbättrade relationer. Å andra sidan har USA öppet avslöjat sina provokativa politiska, militära och ekonomiska manövrer för att fullständigt strypa och kväva DFRK. Detta är det stråtrövaraktiga USA:s bedrägliga agerande, tillade han.
Han sa att vi aldrig kommer att tillåta de oförskämda USA att missbruka dialogen mellan DFRK och USA för att uppnå sina smutsiga mål, utan kommer att övergå till en chockerande verklig åtgärd för att se till att de får betala för de lidanden som vårt folk hittills utstått och för den utveckling som hittills hållits tillbaka.
Han fortsatte:
Det är sant att vi har ett stort behov av en extern miljö som är gynnsam för det ekonomiska uppbygget, men vi kan aldrig sälja vår värdighet, som vi hittills har försvarat lika värdefull som vårt eget liv, i hopp om en strålande förändring.
Kraftmätningen mellan DFRK och USA, som har varat århundrade efter århundrade, har nu koncentrerats till en klar kraftmätning mellan självtillit och sanktioner.
Om inte kärnvapenfrågan fanns, skulle USA hitta fel med oss i andra frågor, och USA:s militära och politiska hot skulle inte upphöra.
Den nuvarande situationen med risk för långvarig konfrontation med USA kräver akut att vi accepterar det faktum att vi måste leva under de fientliga krafternas sanktioner också i framtiden och att vi stärker den inre kraften ur alla aspekter.
Han sa att det inte är så få problem som måste åtgärdas i den statliga administrationen, ekonomin och andra områden för att stärka vår kraft.
Han analyserade den nuvarande situationen inklusive statlig administration och ekonomiska resultat som är otillräckliga för att stärka självtillit och självutveckling och som inte lyckas åstadkomma en djärv förnyelse utan förblir stillastående.
Revolutionens seger är oundviklig men den uppnås inte utan svårigheter och ansträngningar, sade han och fortsatte:
Om vi inte driver på kampen för att stärka kraften för självutveckling utan bara väntar på att sanktionerna ska upphävas, kommer fiendernas reaktionära offensiv att bli våldsammare för att hejda våra framsteg.
<< Nyare inlägg | Äldre inlägg >>
» För äldre nyheter, från juni 2010 och tidigare, fortsätt läsa här.