"Världens farligaste land"

Sydkorea har en av Asiens bäst rustade militära styrkor, nära knuten till USA:s krigsmaskin. Det gör landet till världens farligaste land, anser en fredsaktivist i Söul, som Torbjörn Björkman talat med.

Torbjörn Björkman besökte Seoul i början av december 2009 för att lära sig mer om Sydkorea.
– Det var då jag intervjuade Agneta Norberg i höstas, som idén föddes att åka dit. Agneta Norberg arbetar med att sprida kunskap om Nato och deltog under året i en konferens med Det globala nätverket mot vapen och kärnvapen i rymden i Sydkorea. Vår kunskap om detta stora land med över 50 miljoner invånare, Nordkoreas antites på Koreahalvön, är bristfällig, säger Torbjörn Björkman.
– Mitt besök i Seoul blev något helt annat än vad jag tänkt och kunnat förutse, framför allt eftersom folk i de organisationer som jag träffade ser Sydkorea som ett fängelse.

En av dem som Torbjörn Björkman träffade i Seoul var fackföreningsledaren Kim Young-je som arbetar med enhetsfrågorna i KCTU, Korean Confederation of Trade Unions.
– Vi måste få mänskliga rättigheter, sade Kim Young-je. Splittringen mellan Nord och Syd är ett av mänsklighetens stora problem när det gäller mänskliga rättigheter.
Koreas problematik fångas i två meningar på ett sätt som vi inte tidigare föreställt oss. Koreahalvöns konstruktion i två separata stater; Demokratiska Folkrepubliken Korea, ofta kallat Nordkorea, och Republiken Korea, det vi kallar Sydkorea, är en följd av USA-imperialismen och fullständigt odemokratisk eftersom flertalet av koreanerna var emot stormakternas delning av landet efter befrielsen 1945, en delning som resulterade i Koreakriget 1950-1953.

Utan att förstå USA:s förtryck av Syd- och Nordkorea kan vi inte diskutera mänskliga rättigheter, det är i USA-imperialismen knuten finns. Detta är bakgrunden till att Koreahalvön är en av de mest militariserade platserna på jorden där regeringen tvingar fram en expansion av de redan enorma militära övningsområdena, och där USA utvidgar sina baser.
Betänker man att Sydkorea satsar 40 gånger mer på militären än Nordkorea är det lätt att se de groteska proportionerna av beväpningen av Sydkorea som har en av Asiens bäst utrustade militära styrkor.
En representant för Veteraner för fred i Korea utnämner Sydkorea till världens farligaste land. Något fredsavtal finns inte på Koreahalvön, bara ett vapenstillståndsavtal.
– Det centrala för att beskriva halvön Korea är USA-imperialismens förtryck av det koreanska folket. I Sydkorea sker det genom ombud i den sydkoreanska regeringen. Mot Nord har USA ständiga handelsrestriktioner och aktiv blockadpolitik som drabbar landets ekonomi med brutal kraft.
Torbjörn Björkmans resa till Seoul är hans första till Sydkorea, men Nordkorea har han besökt flera gånger. Sydkoreas formella yttrande-, förenings- och religionsfrihet begränsas av Nationella säkerhetslagen som kom till efter kriget och som inte ger avvikande meningar något utrymme. Allt samröre med Nordkorea är förbjudet. Den som bryter mot lagen riskerar fängelse.
Under president Kim Dae Jung skedde en mildare tolkning av lagen, men nu tolkas den hårdare igen. Enligt Nationella säkerhetslagen är Nordkorea en antination, en förrädarnation och fiende och de två resolutionerna mellan Nordkorea och Sydkorea är formellt olagliga.

- USA gör fel som delar Koreahalvön och hindrar en återförening, sade Lee Kyeong-won från PKAR, Pan Korean Alliance for reunification of Korea när han gav Torbjörn Björkman sin första intervju efter att ha släpps ur fängelset, anklagad för att ha brutit mot Nationella säkerhetslagen när han nyligen besökte Nordkorea. Genom den här lagen fortsätter USA att dominera landet. Alla besök i Nordkorea är förbjudna.

2008 gick det fortfarande att resa till Nordkorea, men inte längre. Enda sättet att få tillstånd att besöka Nordkorea är i grupp, till exempel i idrottsföreningar.

På en fest ordnad av Solidarity for Peace and Reunification of Korea, SPARK, bjöds Torbjörn Björkman som enda närvarande utlänning att från podiet säga några ord.
– Jag fick stora applåder från de 200 gästerna när jag berättade att jag trivs i Nordkorea som är så fantastiskt vackert och att jag varit i Pyongyang fyra gånger. När jag sa att jag vill verka för ökad enighet på Koreahalvön och för bättre relationer mellan Nord och Syd, var publikens entusiasm fullständig, säger Torbjörn Björkman och ser glad ut. De tyckte det jag sa var viktigt, framför allt att jag talade positivt om Nordkorea. Jag fick material och hälsningar med mig att överlämna till släktingar i Nord nästa gång jag åker dit. Själva får de ju inte åka.

Högern i Sydkorea har varit stark ända sedan japanska kolonialtiden, och först 1997 bildades en bred folklig rörelse som valde Kim Dae Jung till president. Hans ”solskenspolitik” som närmade Nordkorea och Sydkorea till varandra och resulterade i ett toppmöte mellan honom och Kim Jong Il i Pyongyang 2000 gav honom Nobels fredspris samma år.
Den första konkreta öppningen i kontakten mellan Nord och Syd togs dock inte inom politiken, utan genom idrotten. De fackföreningar som stöder enhetssträvandena beslöt att anordna en fotbollsmatch med arbetare från både Nord och Syd. Högern vågade inte motsätta sig initiativet och matchen hölls i Pyongyang 15 augusti 1999.
– Sydkoreas arbetare får inte tala, säger Kim Young-je. Det är förbjudet att diskutera socialism och kommunism. Vi har tankecensur. Vi i Syd är fångar. 25 miljoner i Nord tvingas isolera sig. Även om Sydkorea har hög ekonomisk standard kan vi inte tala om mänskliga rättigheter i ett land med tankekontroll.

Oundvikligen måste ett samtal om Koreahalvön inkludera diskussionen kring kärnvapen. Vad säger sydkoreanerna i kärnvapenfrågan?
– Den här frågan är mycket viktig i Sydkorea, svarar Torbjörn Björkman, och alla de organisationer jag mötte hade med den i sina program. PKAR har kärnvapen som sin huvudfråga.
Lee Kyeong-won sade: – Huvudfrågan på Koreahalvön är kärnvapen. USA har sitt kärnvapenparaply i Syd. Ett fredsavtal måste skapas, samarbete måste till mellan USA och Nordkorea, men USA vill inte ha fred. Därför blir det inga ärliga sam- tal.
SPARK är en organisation som kom till direkt med anledning av kärnvapenfrågan.

– SPARK grundades 1994 under den första krisen om Nordkoreas kärnvapen, säger Oh Hye-Ran, en av forskarna på SPARK, till Torbjörn Björkman när de träffas på hennes kontor i centrala Seoul. Vi bekämpar den fientliga politiken mot Nordkorea och vill ha fred och enhet mellan Nord och Syd. Vi kräver att Sydkorea bryter förbindelserna med USA och att USA lämnar Koreahalvön. Vi kräver också att vapenstilleståndsavtalet ersätts med ett fredsavtal.

På SPARK:s kontor arbetar också fredsforskaren Yo Yong-Dae, som tar upp diskussionen kring den klassificering av vapen som inleddes under 1990-talet när vapnen delades in i försvarsvapen och aggressiva vapen – defensiva och offensiva, en teoriutveckling som gavs upp när Nato expanderade österut.
– Koreahalvön är en knutpunkt för att realisera nya vapensystem, säger Yo Yong-Dae. Det är viktigt att upplysa folk om detta, för att få dem att förstå tankegångarna.
Fackföreningarna, fredsrörelsen och rörelsen för ett enat Korea är på olika sätt kopplade till varandra, och också fackföreningarna tar ställning i kärnvapenfrågan.
– Flertalet sydkoreaner inser att Nordkorea skaffat sig kärnvapen för att USA hotar dem, säger Kim Young-je. Fackföreningarna är emot kärnvapen och vill att de ska avvecklas, men de inser att Nordkorea har dem mot USA:s hot.

Cheong Wook-sik från organisationen Peace Network säger: – Huvudfrågan är inte om Nordkorea hotar med kärnvapen, utan att vi är tvungna att bygga Koreahalvön som en kärnvapenfri zon och på sikt skapa en kärnvapenfri värld.
– Militarismen är central för Koreafrågan i Syd där regeringen ser Nordkorea som huvudfiende, fortsätter han.
Men det är ett osymmetriskt hot eftersom Sydkoreas militära satsningar med USA:s bistånd är så mycket större än Nordkoreas. Nordkorea vill ha ett fredsavtal, inte detta vapenstillestånd. Men USA accepterar inte det. På grund av obalansen gentemot militärmakten Sydkorea-USA som har initiativet vad det gäller konventionella vapen, tvingas Nordkorea att satsa på kärnvapen och missiler.
– Jag begriper inte kritiken mot Nordkorea, som anklagas för brister i demokratiska rättigheter, säger Cheong Wook-sik, om man inte samtidigt anklagar Kina eller Sydkorea för sådana brister.
Ett bestående minne från resan i Seoul är protestmötet som Torbjörn Björkman deltog i på väg till ett möte om återförening mellan Syd- och Nordkorea.
– Vi ställde oss med entusiasm bakom en stor bild med Kim Jung Il och Kim Dae Jung från toppmötet 2000, säger Torbjörn Björkman.
Protestmötet som hölls utanför KCTU med anledning av en pågående järnvägsarbetarstrejk, bevakades av polis vars uppgift var att häkta de fackliga ledarna. Högerregeringen Lee Myung-bak anser att alla strejker är illegala och fackliga ledare arresteras.
– Det är ingen tillfällighet att vi mötte polis som satts in mot strejkande arbetare då vi besökte ett möte om enhet mellan Nord och Syd, säger Torbjörn Björkman. Tvåstatslösningen och arbetarnas kamp i Syd är direkta följder av att USA gjort Sydkorea till sin vasallstat. Detta har i sin tur formats av den japanska kolonialmakten, dess fascism och dess kamp mot kommunismen, det folkliga inflytandet.

Kim Bung Tae, representant för krigsveteranernas organisation Veteraner för fred i Korea, sammanfattar Torbjörn Björkmans erfarenheter från Sydkorea:
– Jag har en bror som är konstnär i Nordkorea. Han har nyligen fått guldmedalj i Beijing för sin konst. Som sydkorean har jag inga möjligheter att själv träffa eller ens kontakta min bror så om jag kunde få en hälsning fram förd till honom nästa gång du kommer till Pyongyang.


Lena Thomsson

text/varldens_farligasta_land.txt · Senast uppdaterad: 2011/06/15 21:26 av daniel
[unknown link type]Till början av sidan
www.chimeric.de Creative Commons License Valid CSS Driven by DokuWiki do yourself a favour and use a real browser - get firefox!! Recent changes RSS feed Valid XHTML 1.0