Om den nu aktuella situationen

Utdrag ur Christer Lundgrens inledning på Svensk-Koreanska Föreningens offentliga möte 5 april 2014.

Några ord om Koreafrågan och om den nu aktuella situationen på Koreahalvön:

Grundfrågan, nu som alltid, är USA:s strävan, alltsedan 1945, att lägga under sig hela Koreahalvön, och som ett led i den strävan, att åstadkomma ett regimskifte i norra Korea. Det var den strävan som ledde till landets konstlade delning längs den 38:e breddgraden, och det var den strävan som ledde till det förödande Koreakriget 1950-53, och det var den strävan som gjort att folket i norra Korea under de senaste sex decennierna levat under blockad och permanent krigshot.

Demokratiska Folkrepubliken Korea har framgångsrikt stått emot USA:s försök att återkolonisera landet. Under ledning först av president Kim Il Sung, därefter av generalsekreterare Kim Jong Il och de senaste två åren av förstesekreterare Kim Jong Un har det koreanska folket slagit tillbaka USA:s och dess allierades militära erövringsförsök och därefter framgångsrikt, trots många mycket stora svårigheter, byggt ett självständigt socialistiskt samhälle enligt en unik koreansk modell, baserad på det egna folkets behov och önskemål.

Utan att vara klar över dessa grundläggande förhållanden kan man inte förstå vad som händer i Korea idag. Frigörelsen från den japanska kolonialismen, kampen mot USA-imperialismens erövringssträvanden och byggandet av en självständig, suverän, socialistisk stat personifieras av den store ledaren president Kim Il Sung. Därför firar koreanerna Solens dag den 15 april, och vi i Svensk-Koreanska Föreningen brukar hålla vårt årsmöte i anslutning till den dagen. Det har vi också gjort idag.

Hotfulla militärövningar
Ni som följer med i nyhetsrapporteringen har kanske noterat att situationen just nu är extra skärpt på och kring Koreahalvön. Orsaken är att USA:s krigsmakt tillsammans med de sydkoreanska styrkorna, som står under USA:s befäl, genomför sina årligen återkommande gemensamma övningar för invasion av norra Korea. Demokratiska Folkrepubliken Korea har besvarat dessa provokativa övningar för att demonstrera sin beredskap och sin kapacitet att försvara sig mot varje angrepp. Bland annat har man provskjutit ett par medeldistansrobotar.

Alltsedan förstesekreterare Kim Jong Un för drygt två år sedan tog över ledningen efter generalsekreterare Kim Jong Ils bortgång, har han markerat DFRK:s önskan om försoning med södra Korea och normalisering med USA. Från Pyongyang har man gjort flera utspel för att konkretisera denna strävan, och de har resulterat i några mindre förbättringar av relationerna mellan norra och södra Korea.

DFRK:s Nationella Försvarskommission har också presenterat ett förslag i tre punkter:

1. Ömsesidigt stopp för provokationer och kränkande uttalanden.
2. Stopp för alla krigsövningar och fientliga handlingar riktade mot landsmän på den andra sidan i samverkan med utomstående makt.
3. Ömsesidiga praktiska steg för att avvärja en förödande kärnvapenkonflikt.

I förslaget sägs bland annat:

– Om ”samarbete” och ”samverkan” med USA är så viktiga och värdefulla, bör övningarna hållas i ett avskilt område eller i USA, långt borta från DFRK:s territorium, territorialvatten och luftrum.

– Sydsidan bör inte acceptera att USA sänder stora mängder kärnvapen till Sydkorea och kringliggande farvattnen, samtidigt som man kritiserar nordsidans kärnvapen, som är rent defensiva.

– Vår kärnvapenstyrka är ett medel för att avskräcka USA från att utgöra ett kärnvapenhot. Den kommer aldrig att vara ett medel för utpressning mot våra landsmän och skada dem.

Det är en helt annan hållning till kärnvapen än USA:s. Kärnvapenmakten USA hävdar som bekant, i strid med Icke-spridningsavtalet (NPT), sin ”rätt” att använda kärnvapen först i angrepp mot andra länder, även sådana som inte har kärnvapen.

Det mycket påtagliga hotet om kärnvapenangrepp från USA är anledningen till att DFRK självt utvecklat kärnvapen i avskräckande syfte för att försvara freden och sitt folks möjligheter till fredligt uppbygge.

USA valde alltså även denna gång att förlägga dessa gemensamma krigs- och invasionsövningar helt nära DFRK:s gräns och i havsområden som USA efter Koreakriget ensidigt definierat som sydkoreanska, vilket nordsidan aldrig accepterat.

Propagandakrig om mänskliga rättigheter
I USA:s strävan att isolera DFRK och motarbeta avspänning och försoning mellan norra och södra Korea ingår ett omfattande propagandakrig. En hel industri i USA och södra Korea arbetar med att producera och sprida rykten och förtal om förhållandena i norra Korea. Dessa rykten kolporteras av media runt om i världen. Det går knappast en vecka utan att till exempel Aftonbladet och andra svenska tidningar har en negativ nyhet om Nordkorea – alltifrån löjeväckande bestämmelser om frisyrer till avrättning med hundar eller gräsliga förhållanden i undangömda fångläger eller förföljelser mot kristna.

Vad som är sant, vad som är överdrifter och vad som är direkta lögner är ofta svårt för utomstående att avgöra. Vi vet att lögner förekommer och att så kallade ögonvittnen betalas bättre ju grövre deras lögner är. Vi vet också att DFRK befinner sig under extrema förhållanden alltsedan Koreakriget och framgångsrikt motverkar alla försök av utländska krafter att organisera en inhemsk opposition, en fascistisk femtekolonn, i landet.

Det senaste inslaget i smutskastningen av DFRK är en rapport från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Det är en unik rapport på många sätt. Någon liknande rapport har inte gjorts beträffande något annat land, och naturligtvis inte om södra Korea. Unikt är också att ett antal möten om just denna rapport har anordnas på olika håll i världen för att ge den extra spridning.

USA har tillsatt denna speciella kommission med handplockade utredare och gett klara direktiv på förhand vad de ska komma fram till. Kommissionen har arbetat hand i hand med den sydkoreanska underrättelsetjänsten, utan strävan efter opartiskhet. I FN:s kommission för mänskliga rättigheter antogs den med röstsiffrorna 30 mot 6 och 11 nedlagda. De länder som röstade utsattes för kraftiga påtryckningar från USA om repressalier om de inte stödde resolutionen. Trots det vågade alltså många gå emot eller lägga ner sina röster.

Till saken hör att FN fortfarande, på grund av liknande manipulationer och påtryckningar från USA, är krigförande part i det aldrig avslutade Koreakriget.

Beträffande mänskliga rättigheter vill jag upprepa vad jag sagt flera gånger tidigare: Förbättring av de mänskliga rättigheterna för det koreanska folket (i norr som i söder) kan inte uppnås genom konfrontation, utan endast genom att USA går med på att upprätta ett fredsavtal efter det ännu oavslutade Koreakriget och att regeringen i Söul återgår till en politik för genomförande av den nord-sydliga gemensamma 15 junideklarationen 2000 och 4 oktoberdeklarationen 2007.

Japan försöker stoppa Chongryon
Slutligen några ord om relationerna till Japan. Japan var ju, som ni vet, kolonialmakt över Korea 1910-1945 och försökte införliva Korea med Japan och utplåna Koreas kulturella särart. Många koreaner kom under den perioden eller kort därefter till Japan av olika skäl. Några flyttade dit, andra tvångsrekryterades som arbetare under andra världskriget och ytterligare andra kom som flyktingar undan förföljelser i södra Korea, bland annat från ön Jeju, där befolkningen utsattes för en omfattande massaker 1948.

Organisationen Chongryon, Allmänna förbundet för koreaner bosatta i Japan, samlar koreaner i Japan. Chongryon driver skolor och universitet på koreanska och bedriver affärsverksamhet och banker. Organisationen är lojal med DFRK och har fem ledamöter i Högsta Folkförsamlingen.

Eftersom Japan saknar diplomatiska relationer med DFRK, har Chongryon i praktiken ofta fungerat som DFRK:s ambassad i landet och som kanal för DFRK att hålla kontakt med omvärlden och informera om sin syn på aktuella händelser. Själv besökte jag organisationen tillsammans med Svensk-Koreanska Föreningens dåvarande ordförande Gustav Lorentzon och vice ordförande Bert Andersson vid andra världskonferensen för Koreas återförening i Tokyo 1978.

Japanska myndigheter försöker nu stoppa Chongryons verksamhet. Korea-information har rapporterat om försöken att strypa organisationens skolor ekonomiskt. Nu har läget skärpts ytterligare. Den 24 mars beslutade Tokyos Distriktsdomstol, efter politiska påtryckningar, om tvångsförsäljning av Chongryons Korean Hall, såväl mark som byggnader. Och inte nog med det, man godkände som köpare ett företag som bjudit mindre än halva marknadsvärdet.

Detta tvångsingrepp för att beröva Chongryons ledning den fastighet som är bas för dess verksamhet ses som ett grovt angrepp inte bara på organisationen och på koreanerna i Japan, utan också på Demokratiska Folkrepubliken Korea. Risken är att det utlöser en kedja av motåtgärder och ytterligare skärpning av motsättningarna i regionen. Vad som behövs är istället förtroendeskapande åtgärder för att förbättra relationerna mellan DFRK och Japan.

De japanska myndigheterna borde verka för fred och avspänning med sitt grannland och med den koreanska minoriteten i sitt eget land, inte fortsätta den koloniala politiken av övergrepp och dominanssträvanden!

text/situationen_april2014.txt · Senast uppdaterad: 2014/04/08 19:27 av daniel
[unknown link type]Till början av sidan
www.chimeric.de Creative Commons License Valid CSS Driven by DokuWiki do yourself a favour and use a real browser - get firefox!! Recent changes RSS feed Valid XHTML 1.0