Kärnvapenfrågan – Koreas svar

Donald Trumps upptrappning av det militära hotet mot Demokratiska Folkrepubliken Korea och hans högljudda krigsretorik har åter satt kärnvapenfrågan på Koreahalvön i fokus. Det är i år 60 år sedan USA införde kärnvapen på Koreahalvön, men USA:s propaganda framställer de nordkoreanska kärnvapnen som problemet. Speakertexten till den nordkoreanska filmen ”Koreas svar” tillbakavisar anklagelsen att Nordkoreas kärnvapen skulle vara det främsta hindret för fred på Koreahalvön. Den publicerades i KOREA-information 1 – 2010 och ger en viktig bakgrund till den nuvarande situationen.

Den koreanska nationen vill fred, men USA vill omintetgöra Demokratiska Folkrepubliken Korea med kärnvapen och ökar därmed risken för ett kärnvapenkrig på Koreahalvön.
Förslaget om kärnvapenfrihet på Koreahalvön, idag en central internationell fråga, restes i själva verket från början av DFRK, som också arbetade hårt för det.
En talesman för KCNA säger:
Kärnvapenfrågan i Korea har nu blivit en världsangelägenhet. Det är inte en fråga som dykt upp på senare tid. DFRK anslöt sig till Ickespridningsavtalet 1985 men kunde inte komma överens med Internationella Atomenergikommissionen om garantier på grund av upprepade kärnvapenhot från USA.
Det främsta målet för DFRK:s anslutning till icke-spridningsavtalet i december 1985 var att avvärja kärnvapenhotet från USA och lösa frågan om kärnkraft för landets energiförsörjning. Men DFRK:s förhandlingsvilja möttes av USA med ökade hot som äventyrade freden och säkerheten.
Ramavtalet mellan DFRK och USA är ett grundläggande juridiskt dokument för att lösa frågan, som undertecknades av bägge sidor i oktober 1994. Om det hade fullföljts, skulle frågan ha löst fullständigt.
Den krigiska Bushadministrationen motsatte sig emellertid redan från början dialog med DFRK, och förklarade till och med krig mot DFRK och raserade därmed grunden för avtalet. De förklarade DFRK som mål för förebyggande attacker och då DFRK föreslog en icke-angreppspakt krävde de som rånare att DFRK först skulle ge upp sin utveckling av kärnteknik.
DFRK tvingades svara på det genom att lämna Ickespridningsavtalet den 10 januari 2003. Det var en berättigad åtgärd, helt enligt rättigheterna i avtalet.
USA, som förstör processen mot kärnvapenfrihet på Koreahalvön, kommer med absurda påståenden om att deras kärnvapenarsenal i södra Korea är en garanti för fred och regional stabilitet. Kärnvapenfrågan i Korea har sitt ursprung 1957, då USA började föra in dödliga kärnvapen till södra Korea.
USA, den första kärnvapeninnehavaren och den största innehavaren i världen av massförstörelsevapen, offentliggjorde en kärnvapenplan för användande av taktiska kärnvapen bara i en begränsad region. De utsåg officiellt Koreahalvön som det första målet för tillämpning av den planen och försökte desperat förverkliga den.
I början av 1980-talet införde USA också neutronbomber i södra Korea, vapen som kallats djävulsvapen och de hade avvisats i Europa och många andra länder. Denna utplacering förvärrade ytterligare kärnvapenfrågan på Koreahalvön.
USA har utplacerat mer än 1 000 kärnvapen i södra Korea – ett kärnvapen per 100 kvadratkilometer, fyra gånger tätare än i Europa.
USA förklarade officiellt början av kärnvapenutrustandet av sina styrkor i södra Korea den 15 juli 1957, de utstationerade 280 mm atomkanoner och Honest John1958 och förde in över 1000 kärnvapenmissiler och 54 kärnvapenflygplan 1975.
Sedan dess har USA regelbundet skeppat kärnvapen och bomber till södra Korea, till och med vapen med utarmat uran 1997.
Så förvandlades Sydkorea till USA:s kärnvapenarsenal i Fjärran Östern.

Det koreanska folket fördömde USA:s komplott för kärnvapenkrig, som syftade till att utplåna hela den koreanska nationen.
Fast beslutna att bestraffa angripare byggde DFRK upp en stark försvarsmakt i avskräckande syfte. Alla tog till vapen för att inte upprepa det tragiska förflutna då de var oförmögna att försvara sig, och reducerades till kolonislavar av japanerna.
DFRK utvecklades med stor enighet mellan ledaren, partiet och folket, som en fästning med ett försvar byggt på självtillit, hela folket beväpnat och hela landet befäst.
Samtidigt sände DFRK:s regering flera rimliga förslag till USA för att undanröja kärnvapenfaran.
De lade också fram många praktiska och konstruktiva förslag för att förhindra ett kärnvapenkrig genom nationell samverkan.
DFRK uppmanar kraftfullt USA att dra bort alla kärnvapen från södra Korea och fördömde med skärpa planerna på att använda kärnvapen i Korea.
DFRK:s uppriktiga ansträngningar ledde fram till en gemensam deklaration om denuklearisering av Koreahalvön den 20 januari 1992. Överläggningarna på hög nivå mellan DFRK och USA ägde rum i januari 1992 på USA:s delegationskontor i Förenta Nationerna. Vid samtalen förband sig USA att inte hota DFRK med kärnvapen och gick med på att ställa in sina Team Spirit krigsövningar och dra bort sina kärnvapen från södra Korea.
DFRK å sin sida gick med på kärnvapengarantiöverenskommelsen med Internationella Atomenergisammanslutningen IAEA och dess inspektioner. DFRK öppnade efter det för den internationella allmänheten sina fredliga kärnkraftsanläggningar, fastän landet befann sig i en speciell situation efter att tillfälligt ha inställt genomförandet av sitt tillbakadragande från Ickespridningsavtalet, som beslutats i mars 1993.
För att fredligt lösa kärnvapenfrågan på Koreahalvön höll DFRK förhandlingar på expertnivå med USA vid flera tillfällen. DFRK uttryckte vid flera tillfällen sin vilja att värna den nationella suveräniteten och göra positiva ansträngningar för att försvara freden i Asien och övriga världen.
DFRK:s starka motåtgärder för att undanröja faran för kärnvapenkrig ledde till återupptagande av samtalen mellan USA och DFRK i Genève, Schweiz, som resulterade i antagandet av en ”Ramöverenskommelse mellan DFRK-USA om kärnvapenfrågan” den 21 oktober 1994 för en fullständig lösning av kärnvapenfrågan på Koreahalvön.
Det var ett resultat av de uppriktiga ansträngningarna från DFRK, som hade föreslagit kärnvapenfrihet av Koreahalvön och gjort alla ansträngningar för att förverkliga den.
Trots det försökte Bushgruppen, likt tjuven som ropar ”ta fast tjuven”, internationalisera kärnvapenfrågan i Korea genom att anklaga DFRK för att kränka överenskommelsen om kärnvapenfrihet i Korea. Tidigare på 90-talet hade USA styrt f d direktören Hans Blix och andra i IAEA att kräva särskilda inspektioner av två militära anläggningar i DFRK och därigenom skapa en ytterst riskfylld situation i området.
Samtidigt genomförde USA testkrigsövningar för föregripande kärnvapenangrepp mot DFRK. USA ville tvinga DFRK på knä genom sina kärnvapenkrigsprogram, som niodagars krigsplan, femdagars krigsplan, operationsplan 5027, operationsplan 5027-98 och Olyckshändelseplanen (Accident plan). De genomförde också krigsövningar, som Team Spirit, OG Focus Lens, Foal Eagle och RSOI.
Det är bekant i historien att kärnvapengalningen och massmördaren President Truman, som utfärdade den första ordern om att använda kärnvapen, hade på sin tid planer på att använda atombomberna som orsakade förödelse i Nagasaki och Hiroshima, också studerade planer på att släppa atombomber under Koreakriget på 1950-talet, men denna bluff resulterade i ett stort bakslag för USA och en seger för DFRK. Det var ett skoningslöst svar från det unga Korea mot den påstått allsmäktiga supermakten USA.
Koreakriget som utkämpades på 1950-talet var början på USA:s nedgång som stormakt. Ett nytt Koreakrig kan leda till fullständig kollaps för USA.
Den ena efter den andra av de amerikanska administrationerna har försökt utsätta DFRK för kärnvapenutpressning, men det har bara resulterat i nederlag.
Puebloincidenten i januari 1968 bevisade det med all tydlighet. USA:s dåvarande president Lyndon B Johnson hotade DFRK med kärnvapenvedergällning och sände till Koreas Östhav enorma militära styrkor inklusive det kärnvapenbärande hangarfartyget Enterprise.
De hotade med att omedelbart starta krig, men DFRK svarade beslutsamt att man skulle möta vedergällning med vedergällning och totalt krig med totalt krig.
Skrämda av Koreas oemotståndliga beslutsamhet baserad på styrka, tvingades USA till reträtt. Utan DFRK:s styrka och beslutsamhet skulle flera krig redan ha utbrutit på Koreahalvön. Vad var DFRK:s svar vid flera incidenter och kraftmätningar? Det var att minsta kränkning av DFRK:s territorium, havsområden eller luftrum betyder döden.
Krigsanstiftarna i Washington däremot sade att de inte skulle vänta på att DFRK kollapsade, utan påskynda det – även med kärnvapen.
Under Bushadministrationens första år vid makten var omfattningen av kärnvapenövningar mot DFRK dubbelt så stor som under 2000, Clintonadministrationens sista år, och innefattade nästan 700 000 soldater.
Röster runtom i världen fördömde USA:s äventyrliga och krigiska politik i Korea, som ledde rakt mot ett kärnvapenkrig.

Det koreanska folket älskar fred och vill leva harmoniskt i en kärnvapenfri värld. Det är fast övertygat om att freden bara kan försvaras med vapen.
I den svåra situation som åstadkommits genom USA:s försök genom historien att tvinga DFRK på knä är det landets fulla rätt att bygga en vapenindustri för att handskas med den. Ingen kan säga något ont om det.
Korea som sänt upp satelliten Kwangmyungsung I och utvecklas kraftfullt till en kärnvapenmakt har en kraftfull militär avskräckande förmåga.

Ledaren Kim Jong Il, ordförande i DFRK:s Nationella försvarskommission, har byggt detta militära försvar för att värna hela nationen med hans songunpolitik.
Den militära styrkan, som förberetts under songun-ledarskapet, är en fast sköld för den koreanska nationen och undanröjer kriser som hotar leda till krig, men den är ett skoningslöst vapen mot angriparna.
I maj 1999 hade USA:s ledning insett att deras politik inte fungerade. De sände därför William Perry som president Clintons särskilda sändebud till DFRK. Korea förklarade då högtidligen:
”Eftersom USA oupphörligt hotar oss, har vi stärkt vårt försvar för att skydda oss själva. USA måste helt lägga om sin politik mot Korea innan man begär att vi ska avbryta vår utveckling av kärnvapen och missiler. Det är enda vägen till en lösning” USA:s f d president Jimmy Carter besökte DFRK 1994 och manade till en förhandlingslösning på den akuta kärnvapenfrågan.
USA:s utrikesminister Madeleine Albright vid sitt besök i oktober 2000 lovade också att USA skulle genomföra ramöverenskommelsen (från 1994).
Men Bushgruppen förtalade de löften som Clintonadministrationen givit och kallade dem för ett misstag som tillfogat USA en förlust och gynnade DFRK. De tog fullständigt tillbaka hans föregångares brev med försäkringar och andra officiella dokument, och blockerade därmed vägen till normala relationer mellan DFRK och USA.
Missnöjda med att det koreanska folket gick framåt mot återförening i enlighet med den gemensamma 15 junideklarationen, som antogs vid det nord-sydliga toppmötet 2000, drev USA in en kil i nord-syd-relationerna och lade ut hinder för dialog och nationellt samarbete. De stoppade till och med införandet av råolja till DFRK, som hade levererats i enlighet med ramöverenskommelsen mellan DFRK och USA.
Därför tvingades Korea återuppta verksamheten vid sin kärnkraftanläggning.
De gick så långt som till att genomföra ett piratangrepp mot ett av DFRK:s fredliga handelsfartyg på internationellt vatten.

En galen hund behöver en käpp, och det gör också angripare. Det är logiskt att de måste få ett hårt slag med kraft.
Lär av Irakkriget! Den krigiska Bushadministrationen invaderade Irak i trots mot världssamfundet, Förenta Nationerna och världsopinionen. Det visar att ett steg av eftergift leder till tio och uppriktigt genomförande av USA:s krav på nedrustning genom inspektioner inte förhindrar krig, utan tvärtom leder till krig.
Världen ser den eländiga situationen i Irak och erkänner det berättigade i Koreas fasta inställning att Korea bör ha kärnvapen och om möjligt till och med något ännu värre, för att stå emot USA-imperialisternas agerande.
USA förklarade i mars 2002 preventivt kärnvapenangrepp som sin politik mot DFRK. De blockerade fullständigt vägen till kärnvapenfrihet på Koreahalvön.
Ett uttalande från DFRK:s regering:
”Det är USA som hotar freden och stabiliteten på Koreahalvön och skapat en farlig situation idag. Sedan sin tillkomst har Bushadministrationen stämplat oss som en del i ’ondskans axel’. De förklarade som en del av sin stats politik att bekämpa vårt system och utsåg vårt land som måltavla för förebyggande kärnvapenangrepp. Det var en öppen deklaration av kärnvapenkrig mot vårt land.”
Uttalandet förklarade att DFRK omedelbart genomför det tillbakadragande från Ickespridningsavtalet, som hade varit temporärt upphävt så länge som nödvändigt i enlighet med DFRK:s och USA:s gemensamma uttalande från 11 juni 1993.
Hela det koreanska Folkarmén och folket, som hade varit tålmodiga i arbetet för fred och lycka, kom ut i beslutsamt motstånd för en slutlig uppgörelse med USA-imperialismen, deras svurna fiende.
Vårt land är vackert som ett gyllene broderi med strömmande floder och höga berg. Varför vill USA så desperat lägga kärnvapenkrigets moln över detta land och trampa på vår stolthet och suveränitet? Om de startar krig, kommer vår armé och vårt folk att förgöra deras land och i grunden omintetgöra roten till krig på denna planet.

Även DFRK har rätten att välja, och käppen tillhör inte USA ensamt.
Hård mot de hårda och en kanon mot ett gevär – så svarar Korea. Angriparna kommer aldrig att undgå döden.
Koreanska Folkarmén har full kapacitet att slå tillbaka vad de kallar precisionsslag, kirurgiska tillslag och förebyggande kärnvapenattack från USA.
Koreanska folkarmén kommer att möta luftangrepp med luftangrepp och markstrategi med markstrategi.
Koreanska Folkarmén är en självförsvarsstyrka för att värna moderlandet och bundsförvanter, en symbol för politiken armén först, och en pålitlig garant för fred.
Korea står klippfast enat bakom ledaren Kim Jong Il och är starkt.
Om USA utlöser krig, kommer DFRK att slå tillbaka med full kraft mot angriparna, var de än må vara, och sätta stopp för den sekelgamla kraftmätningen med USA.

text/karnvapenfragan-koreassvar.txt · Senast uppdaterad: 2017/09/14 22:11 av daniel
[unknown link type]Till början av sidan
www.chimeric.de Creative Commons License Valid CSS Driven by DokuWiki do yourself a favour and use a real browser - get firefox!! Recent changes RSS feed Valid XHTML 1.0